Årsarkiv: 2017

Funderingar så här i slutet av året.

Nu blir det ett nytt år. En ny chans att göra allt på allra bästa sätt. Varje år tänker man samma, att i år så ska jag lyckas förändra osv. Jag älskar nyårsnatten. Allt det nya som ligger framför mig som en orörd bok. Blankt papper. Oskriven kalender. Ovissheten, men samtidigt vetskapen om att jag kan förändra om jag vill och hur jag vill. Allt ligger framför mig och allt kan bli hur bra som helst. Jag har i alla fall bestämt att 2018 ska bli ett år i hälsans tecken. Ingenting ska jag prioritera som mycket som min kropp och mitt psyke. Som andevärlden säger ” utan din kropp, blir själen hemslös”. Jag ska göra det bästa jag kan för att alla mina celler, i min kropp, ska ha de bästa förutsättningarna för att kunna göra sitt arbete. Jag ska bli den bästa chefen som de någonsin skådat. Hur gör jag då detta? Ni som följer min blogg ska få följa med på berättelse om hur cellerna får en förvaltare som dom är nöjda med.

Mitt mål är att mina celler ska rösta fram mig som årets bästa förvaltare 2018.

Jag tänker inte ge mina celler något att klaga över när 2018 lider mot sitt slut.

Vem hänger med på detta?

Gott nytt år

Randi

Gör du så här?

Retar du dig på din kropp? Ditt utseende? Vikt? Förmåga? Ork? Styrka? Gnäller du på dig själv? Tycker att du borde klara mer? Du borde hinna allt? Blir du missnöjd med ditt eget presterande? Tänker du dåliga saker om dig själv?

Du mobbar dig själv, genom att tänka elaka saker om dig. Är du en mobbare som är elak mot alla dina celler? De som gör allt för dig. Dygnet runt. Din själ då? Får den chansen att flyga högt och fritt, eller låser du in den för att du inte tror på din egen förmåga?

Bli lika snäll mot dig själv, som du är mot andra. Visa lika mycket hänsyn till dina egna brister och behov, som du gör till andra. Är du inte lika mycket värd, eller vad är det frågan om?

Varför mobbar du dig själv?

 

Att bygga för livet

 

Vi föds. Vi lever. Vi dör. Så är det för oss alla. Det som också är en gemensam nämnare är att vi äter. Ibland äter vi sunt och ibland inte. Tänk om vi hade börjat bli noggrannare med vad vi äter. Stannat upp en stund och funderat på om våra biljoner små celler är glada av det vi stoppar i oss. De förväntas ta hand om vår kropp. Läka den. Stärka den.Få den att vakna varje dag. De ser helt enkelt till så att vi lever. Och vad gör vi för att hjälpa dom med sina uppdrag? Ger vi dom rätt förutsättningar till att kunna arbeta på allra bästa sätt? Ger vi dom rätt byggmaterial? Ger vi dom rätt utrustning till att kunna stå pall  när virus invaderar oss? Det vi ger dom att arbeta med, det är det dom har för att se till så att vi lever ännu en dag.

En sak vi kan göra är att i varje fall fundera på vad vi stoppar i oss och fråga oss själva ” hjälper jag min kropp nu?”  Äter du sopor, blir din kropp en soptipp. Tyvärr tillhör socker kategorin sopor. Hur gott det än är, så är det en fiende i förklädnad. Smakar gott och skapar skit och oreda. Socker smakar bara gott i munnen, för övriga kroppen skapar det en besk eftersmak.

Det du äter idag bygger din väg för morgondagen. Hur vill du må när du vaknar imorgon? Du är din kropps chef.

Färgernas betydelse

Höstmörkret lägger sin filt över oss, med både rusk, regn och kyliga vindar. Färgerna på träden är fantastiskt vackra, men snart finns inga löv kvar på grund av alla dessa vindar. Jag älskar färger och nu när många lägger ut höstbilder, så tar jag en bild från i somras. Det ger mig energi och glädje. Jag bläddrar bland alla 1000-tals med bilder som jag tagit och njuter av minnena dom ger. Nu när vi går in i en period då det inte finns så mycket färg, är det viktigt att på något sätt fylla sig med färgernas magi. Färger läker. Färger stärker. Färger ger inspiration. Svart är också en färg, vilket inte alla håller med om. Svart är bra på att neutralisera och dämpa. Precis som grå och beige färg. När vi behöver få en starthjälp i vår energi, så är det andra färger än de som dämpar vi ska umgås med. Det kan räcka med ett par färgglada strumpor eller vantar.

Jag för min del älskar färg på mina kläder och jag kan blanda hej vilt. Det finns inga regler. När vi blir intresserade av en färg och nästan överdriver vårt intresse för den, så är det något med den färgen vi behöver. Grönt lugnar. Därför finns det i många väntrum. Rött stimulerar aptiten. Därför finns det ofta i en restaurangmiljö.Orange stimulerar den kreativa energin. Gult stärker vårt självförtroende. Rosa står för villkorslös kärlek osv.

Njut av färger i höstmörkret och glöm inte  bort att drömma & önska. Det är dags för en ide-period för allt levande så det är inte konstigt alla går runt och gäspar. Följ naturens rytm. Tillåt varv-antalet att gå ner och återhämta dig.

Funderingar i höstmörkret

Hösten är här och jag både gillar och inte gillar den. Färgerna och lugnet den medför, är alldeles underbart. Men kylan, rusket, blåsten och regnet skulle jag kunnat vara utan. Just nu planerar jag min flytt av mitt kontor. Flytten går inte många meter, men dock krävs det lite tankar och funderingar. Jag är nämligen ingen människa som gillar att flytta. Det tar tid innan mina energier bott in sig.

Lite nyheter som är på gång, är alltså en flytt till ett annat hälsoställe. Hälsokuben i Trelleborg. Ett ljudisolerat rum lockar mig vidare, annars har jag en väldigt trivsel där jag är just nu. En ny bok, ska förhoppningsvis kunna se dagens ljus i mitt kommande tysta rum. Även oftare uppdatering av min blogg har jag tänkt. Vi måste ju se hur det går för cellen som inte är nöjd i kroppen. Många historier håller på att utformas i mitt inre.

Än så länge får ni hålla till godo med böckerna Bortom Gränsen , som finns som e-bok på Adlibris, Bokus och IBooks & Under Väntan, som jag säljer på mitt kontor och den är med till försäljning på mina seanser och föredrag. Under Väntan säljs tillsammans med ett personligt budskap från andevärlden.

Jag tar numera både Swish och kontanter.

Ha det gott så länge i höstens mys.

Jag och hösten är tillbaka.

 

Det känns som rapsen precis blommade och sommaren stod framför oss. Nu är hösten på intåg och jag börjar arbeta igen.Tiden går fort, eller hur? Mitt program är uppdaterat och jag är laddad inför att träffa er igen. Hösten kommer att flyta på som vanligt. Min första bok ”Bortom Gränsen” finns på nerladdning på Bokus/Adlibris/Ibooks. Bok nummer 2, ”Under Väntan” säljer jag både på mitt kontor och när jag är ute och har föredrag och seans. Numera tar mitt föredrag Swish, så lite modern har jag och Änglarna blivit. Vi håller oss uppdaterade med alla nymodernigheter som kan underlätta vardagen.

En förändring kommer den 1 december. Då lämnar jag FameFitness för att flytta till ett ljudisolerat kontor. Vilket kommer att gynna både mig och er. Mer info kommer inom kort. Allt har en början och ett slut. Vilken tur att det kommer att komma fler vårar och somrar då rapsen återigen gör mig lyrisk över dess doft och gyllene färg.

Då kom mail nr 2 till kroppens förvaltare.

Från:Lyssna på min röst <lyssnapaminrost@gmail.com>

torsdag 20 juli 2017 15:28

Till: Förvaltningschefen <forvaltarenavkroppen@gmail.com>

Hej du som ska vara den kloke,

Nu är det jag igen. Den besvärliga cellen, men vad ska jag ta mig till? Ingen annan orkar längre försöka göra sin röst hörd. Många har liksom gett upp och förlikat sig med sin situation.Det råder en uppgiven stämning på många platser i kroppen. Framför allt i levern och i lungorna. Där är cellerna så utmattade av det som händer. En del celler har helt enkelt slutat göra sitt jobb, för vad ska det tjäna till? Frustration över att aldrig få gjort det som behövs göras. Viktiga saker skjuts upp. Rensning och läkning får stå till sidan. Ingenting kan förberedas och fullföljas, utan dessa ständiga avbrott. Att ingen förstår vad som händer. Vad kan det bero på? Vill man inte bibehålla sig frisk, stark och uthållig? Vill man bli sjuk och svag? Är det så människan önskar ha det eller vad är det frågan om? Vill man förkorta sitt redan korta liv på jorden?

Jag ska förtydliga mitt budskap genom att berätta en historia för dig. Du behöver använda dig av din fantasi. Inget annat.

Föreställ dig att du släpar dig till din arbetsplats. Du stämplar in. Tar en kaffe. Pratar lite med dina kolleger. Vaknar sakta till liv och är äntligen redo för dagens arbetsuppgifter. Du har planerat dagens schema på allra bästa sätt. Du kavlar upp ärmarna. Går till din arbetsplats och är redo att börja. Du hinner bara starta och så går brandlarmet. Röken väller in. Alla arbetare ska ut ur byggnaden. Röken ska vädras ut. Du börjar bli smått irriterad. Ni får tillåtelse att gå in igen och fortsätta att arbeta. Efter en liten stund går brandlarmet igen och ny rök väller in. Samma sak igen. Ut med alla och vänta tills röken är utvädrad.

Nu börjar stressen komma. Hur ska jag hinna allt? Måste jag jobba över? Hur ska jag orka? Osv. Detta fortsätter varje dag. Flera gånger per arbetspass. Viktigt arbete skjuts upp och helt plötsligt arbetar du i en väldigt osund miljö, vilket inget skyddsombud skulle godkänna. Du får aldrig gjort det du ska. Du kan inte utföra dina uppgifter på allra bästa sätt, eftersom du inte har de rätta förutsättningarna. Vilket i sin tur bidrar till att de goda resultaten uteblir.

Hängde du med på detta?

Detta händer i kroppen varje gång människan röker. Viktiga saker i kroppen får stå till sidan. Allt stannar upp. Precis allt. Eftersom röken är giftig, går all energi åt att få bort gifterna. Levern stoppar allt den håller på med för att hjälpa till få bort gifterna. Det betyder att allt annat viktigt levern ska ta hand om får vänta. Blodet från tarmarna blir inte renat. Omvandlingen av energi från maten får vänta. Vilket i sin tur gör att alla dessa celler som får arbeta som rökdykare, blir utan energi. Liksom alla andra celler, som har arbetsuppgifter att sköta. Lagring av vitaminer, hinns inte med. Sen kan man enkelt förstå vad allt det här innebär. Lungorna kan inte utföra sitt arbete, eftersom de hela tiden är rökfyllda. Cellerna ser ju inte ett enda dugg mer än rök + att de hela tiden får vänta tills röken är utvädrad. Hur ska de kunna syresätta blodet och rena det från koldioxid?

Vad tänker du göra åt det här problemet? För vi ger snart upp. Dina arbetare är inte glada. De trivs inte på sin arbetsplats. Det var inte det här de var skapta till att göra, från början. De känner sig lurade.

 

Med vänliga hälsningar

En cell i den fabrik som du är förvaltare i, som kallas kroppen.