Kategoriarkiv: Vad gör vi på jorden?

Uppdatera återhämtningsbehov

Lämna ett svar

Hur återhämtar du dig idag? På vilket sätt? Hur ofta? Detta är en färskvara och behöver ständigt uppdateras. Om vi missar att återhämta oss i vardagen spär det på en inre stress, som vi i slutänden inte mår bra av. Vår energi är hela tiden föränderlig. Så även våra behov. Just nu pågår det planering av sommar-semestern på de flesta arbetsplatser. Förutom att boka in din semester i kalendern, ta även en tid till eftertanke. Vad var bra med förra årets semester? Vad var dåligt? Vad vill jag ha mer av? vad vill jag inte göra igen osv.

Det du behövde förra året, kanske du inte behöver i år, för att kunna återhämta dig.

Jag behöver obokad tid, ingen klocka att passa och mycket fritt i kalendern. Ljumma kvällar, mysiga upplevelser och härliga möten med massor av skratt.

Vad behöver du för att återhämta dig i din vardag? Varje dag behöver vi tid till att samla ihop vår energi, till att andas, till vila och tid till oss själva.

Hur svår är det att få plats med sig själv i sin egen vardag? Jag vet hur jag får plats i mitt liv, vet du?

Hitta din väg

1 svar

 

Att hitta sin väg, istället för att irra runt på andras, är något Andevärlden ofta påminner oss om. Hur hittar jag då min egen väg? Vad är min väg? Hur vet jag att jag är på rätt väg? Frågorna är många och svaren finns inte hos någon annan. Det är en känsla inom dig själv. En vetskap om att det här mår jag bra av. Det här känns rätt. Det här blir jag glad av osv. Om vi aldrig tar tid till att göra det vi mår bra av, tid till återhämtning, tid till våra behov och tid till våra intressen, så far vi vilsna. Blir vi vilsna, så skapar vi en olycklighet. Sen rullar det på, av bara farten. Du kan inte tanka din energi, genom att alltid befinna dig på andra människors vägar. Där finns bara deras energi, inte din.

Dela lika, så att du också får påfyllnad. Hjälp en människa i en timme och hjälp dig själv i en timme. Detta är rättvisa. Eller hur?

Sluta skjut upp dina behov, tills allt runt dig är färdigt. Det kommer aldrig att bli tid över till dig. Du måste helt enkelt ta tid till dig själv. Minns, en till dig och en till mig och alla blir nöjda.

Hur börjar jag att förändra?

Lämna ett svar

Det har gått 15 dagar in på det nya året. Överallt omges vi av dietförslag, träningstips och snabb-fix till vår kropp. Det vi alla oftast vet, är att det finns inga gen-vägar till att bli stark och frisk. Någonstans har det blivit allra viktigast att vara smal. Jag har startat min vandring mot att vara frisk och stark, både fysiskt och psykiskt. Min kropp är den enda kropp jag har, det här livet. Jag får ingen ny. Visst kan dom renovera den, men aldrig fullt ut. Vid varje renovering, så finns någon rest kvar. Det som är mitt prio 1 just nu, är att minimera stress, eftersom stress är en miljöbov för kroppen. Hur gör jag det då rent praktiskt? Jo, jag försöker låta bli att skynda mig och jag försöker att göra en sak i taget. Inte helt enkelt, men en väldigt bra början. Hur gör du för att minimera stress? Vad kan du förändra i din vardag, för att må så bra som möjligt?

Jo, sen försöker jag äta bra mat för min kropp, jämnt fördelat under dagen. Det här är min start till att bli den bästa förvaltaren mina celler någonsin skådat.

Min källa till glädje och läkning

Lämna ett svar

2016_09_05

 

Alla behöver vi någon eller något som fyller oss med energi, glädje, lust och ”må-bra-känslor”. Det behövs för att vi ska orka med livets berg och dalbana. Genom att se till så att vår källa av dessa aldrig sinar, så har vi att ta av under dalarna. Jag fyller på genom att umgås med nära och kära. Genom att leka med lilla barnbarnet. Att läsa. Att vara i min trädgård. Ta en kaffe på stan. Ha intressanta samtal. Mina klienter. Att vandra. Att resa. Att fotografera och leka med bilderna i photoshop.Konserter. Lista kan kan göras lång. Det viktiga är inte hur andra fyller på sin källa, utan det är hur man själv fyller på sin egen.

Just nu är lek med barnbarnet,som ger mig mest frid och läkning. Vad ger dig mest energi & frid just nu?

Vi är inte snälla mot varandra.

Lämna ett svar

IMG_0834

 

Jag önskar att vi är snällare mot varandra. Jag önskar att vi respekterar varandra. Jag önskar att vi har tid med varandra. Jag önskar att vi lyssnar på varandra. Jag önskar att vi tar hand om varandra. Jag önskar att alla hade räknats som lika mycket värda.Jag önskar helt enkelt att världen blir en vänligare plats att vistas i.

Alla äldre, som ingen har tid med. Inte ens deras anhöriga. Att den sjuka blir sedd och hörd, speciellt inom vården. Att barnen blir sedda och hörda. Att allt levande blir viktigare än allt det materiella.Att alla människor har mat och tak över huvudet. Jag önskar egentligen väldigt självklara saker, men varför har det blivit så fel?

Om du bara visste hur många ensamma människor jag möter, som inte har någon. Tänk att vara helt osynlig. Inte saknad. Inte behövd. Detta är verkligheten, inte alls många meter i från dig själv. Detta smärtar mig varje gång jag stöter på en totala ensamheten. Det totala utanförskapet. Att finnas, men ändå inte.

Vi måste börja se varandra om vi ska ha någon plats att vistas på i framtiden. Det krävs inte mycket för att förändra en människas dag. Ett berömmande ord. Ett hej.

Alla kan bidra med sin kärlek, eller hur? Vänlighet och respekt kostar inte ett enda dugg.

Jag önskar att människorna blir mänskligare.

Sorg & Saknad

1 svar

Kickan

.

Idag är det många som tagit farväl av en fantastisk själ, som nu lämnat jordelivet. Sorgen är kärlekens mörka baksida. Vi möter någon vi tycker om. Som vi älskar och inte vill vara utan, sen förlorar vi dom. Det här händer oss alla under vår vandring på jorden. Vi möts på begravningar och bröllop. Det är svårt för oss alla att sörja. Det viktiga är att minnas att sorgen har många ansikten och många olika reaktioner. Hur jag sörjer, gör kanske inte alla. Alla har vi olika sätt att se på döden. För mig så är döden en avslutning från det arbetsamma praktikplatsen på jorden.  Vi återvänder hem efter fullgjord tjänst. Där möts vi igen.För många är döden ett definitivt avsked och då blir förlusten så ofantligt mycket större.

Det är på jorden vi prövas. Det är här vi har smärta, elände och sjukdom. Det är på jorden vi sörjer och saknar. De som blir kvarlämnade behöver få stöd under en lång tid efteråt. Inte bara precis i början. Om du vandrar med någon i sorg, ha tålamod. Om du försöker trösta, ha tålamod. Om du förväntar dig ett tack, så kanske det inte kommer. När du tröstar, gör det villkorslöst. Förvänta dig inget. En dag är det din tur att ta på dig sorgedräkten. Din tur att ha ett krossat hjärta. Din tur att falla ner i sorgens bottenlösa brunn. Då behöver du få stöd, av någon som har tålamod med dig.

Vi måste minnas att en dag är det vår tur att sitta på första bänken, som närmast anhörig, på en begravning. Vi kommer alla att vandra den vägen och vi kommer inte undan. Hur vill du att man ska minnas dig, när sorgen angriper dina anhöriga?

3 maj-14