månadsarkiv: april 2014

Vi måste släppa in döden i våra liv.

IMG_0279_randi

 

Vi måste börja se döden som ett naturligt inslag i våra liv. Varför blundar vi för en av de mest naturliga saker som händer alla? Ingen kommer undan. Överallt i världen. Varje dag. Varje sekund. Döden-ordet är pestsmittat. Varför är det så? Jag önskar att vi alla kunde möta döden enklare. På så sätt kan vi vara rätt stöd till den som är på väg att dö, eller till den som precis förlorat någon. Våra rädslor gör att vi inte kan vara det stödet, som vi skulle önska. Alla kommer vi att sitta i Dödens Väntrum och vänta på vår tur. Hur vill du bli bemött då? Om du fick reda på att din tur snart är kommen. Att ditt nummer snart ropas upp på tavlan. Hur skulle du vilja leva då?

Vi måste börja göra döden till ett naturligt inslag i vår vardag. Varför vänta tills döden står i farstun? Då är sorgen och smärtan så stor att döden blir en fiende man springer och gömmer sig för. Alla dör vi, men vi vet inte exakt när. Men att den kommer helt plötsligt, är helt klart. Varför ha tråkigt under väntan? Lyxa till det? Upplev. Skratta i Dödens Väntrum.

Döden kommer till oss alla. Vi kan inte stoppa den, bara för att vi inte kan prata om det.

Att våga stå upp för sig själv

IMG_9024 1

.

Vi vill så gärna passa in i gruppen. Göra som alla andra vill att vi ska göra. Tänka som alla andra osv. Men gör det dig lyckligare? Vi suger åt oss andras åsikter och nästan tar det som en mall på att så måste jag göra för att lyckas osv. Du måste hitta din egen mall, som passar dig, för att du ska bli lycklig och frisk. Andras mallar passar ju på deras väg, i deras liv. Inte i ditt.

Det är viktigt att våga kämpa för sig själv. Våga vara den du vill vara. Se till så att din röst blir hörd. Inte låta exv. myndigheter trycka ner dig och berätta för dig vad som är bäst för dig. Hur vet dom det? Känner dom dig? Kan de se inte i ditt inre hur du mår? Nej, det kan dom inte. Så gör din röst hörd. Kämpa för dig själv. Våga vara du och bry dig inte så mycket om vad alla andra tycker och tänker.

Ett nej är inte alltid en återvändsgränd. Vänd dig om, gå vidare och hitta nya vägar som passar just dig. Demonstrera för dina egna rättigheter. Stå på dig. Du är fantastisk bra precis som du är.

Så tänk dig för när du ska förmedla din egen åsikt till någon annan. Hjälper det den personen eller kommer det att stjälpa i stället?

Hänsyn även till sig själv

IMG_9008 1

.

Hur tänker du när det gäller hänsyn? Tar du lika mycket hänsyn till dig själv, som till andra? Tar du först hänsyn till vad andra vill, innan frågar vad du själv vill? Var kommer din önskan att få plats? Om du aldrig tar hänsyn till dina egna behov, kvävs du till slut. Sakta med säkert. Du blir osynlig & olyckligt. Har du sen glömt bort dig själv alldeles för länge, har du svårt att hitta dig själv igen. Du springer vilsen i labyrinten av måsten och krav. Sjukdomar kan komma och invadera din kropp. Sömnlöshet. Smärtor. Skilsmässor. Utbrändhet. Allt blir så mycket enklare och trevligare om du tar lika mycket hänsyn till dig själv, som till andra. Livet blir gladare och lyckligare.

En till dig och en till mig. Svårare än så är det inte. Öva redan idag. För om du inte tar hänsyn till dig själv, hur ska du kunna förvänta dig att någon annan tar hänsyn till dig. Du måste visa att du behöver och vad du behöver.

Konsten att affirmera & inte ge upp

10 april-14

.

Du har säkert hört talas om det konstiga ordet ”affirmation”. Kanske har du också hört att vissa människor använder sig av det, för att nå sina mål. Har du testat? Har du hållit ut, eller har du gett upp innan frukten kommit? Att affirmera gör att du drar till dig det du önskar. Du ser det du önskar, som om du redan har det. Inte som du kanske gör nu. Går runt och tänker att du inte har pengar. Ja, då stöter du pengarna ifrån dig, för du säger ju att du inte har dom. Eller hur? Hängde du med? Om du önskar ett nytt arbete, så skapa en affirmation som kan se ut så här: Jag har ett arbete som jag trivs med och där jag kan få lov att utvecklas. Om du önskar god hälsa, så kan affirmationen se ut så här: Jag har en stark och sund fysisk och psykisk hälsa. Önskar du en ny kärlek, så kan du affirmera: jag har en kärleksfull, harmonisk och lycklig relation med en partner. Dessa affirmationer ska du upprepa många gånger per dag. Gärna högt, för då har det en bättre verkan, för då hör du dom också. Du kan ha flera igång samtidigt.

Alltså genom en affirmation, där du redan upplever att du har det du önskar, så drar du det till dig. Skapa en affirmation idag som passar just dig, och sätt igång. Lycka till, men minns att du får inte ge upp.

Att bli nöjd med det du presterar, oavsett mängd.

9 april-14

.

Hur gör man för att bli nöjd med sitt eget presterande? Vi människor har en förmåga att höja ribban hela tiden. Vi stannar inte upp ens för en sekund och funderar på om det är en skälig nivå utefter hur vårt liv ser ut. Varför är det så svårt att sänka den, när det är så enkelt att höja den? Går den bara på ett håll? Har du din prestationsribba där det passar dig, eller ligger den helt fel? Hur vet du att den ligger för högt då? Jo, det är när du sliter som en galning för att hinna allt på listan. När du i slutet av en fullspäckad dag, upplever att du inte hann allt. När du känner att dina måste-högar växer och växer och att tiden inte räcker till. När din kropp säger stopp. När ditt humör säger stopp. När du faktiskt tappat glädjen och din lust till saker som du tidigare älskat. När en otillräcklighetskänsla omfamnar dig. När en depression säger hej i farstun.

Försök ta en liten stund varje dag och känn efter i ditt inre, vilken dagsform du har. Tänk sen efter hur din dag ser ut för övrigt. Gör plats till dig själv. Sen lägger du ribban på en nivå som passar dig just den dagen. Om du gör det här varje dag. Privat och på jobb, så blir det enklare för dig att reglera ribban och du får inte samma höga krav från din omgivning, eftersom de då lär sig att du inte tar allt varje dag längre. Börja fundera redan idag.

Att våga försöka

31 mars-14

.

Ofta får jag höra att det går nog inte. Det kan jag inte. Hur ska jag klara det? Jag vågar inte, för tänk om jag misslyckas? Så lätt vi har att ta bort önskemål och drömmar för att vi inte vågar försöka. Tänk alla gånger man slår sig, när man ska lära sig cykla. Vad hade hänt om alla tittat på en cykel och sagt att det kan jag inte, utan att prova. Varför är vi så rädda för att prova? Tänk istället att nya dörrar kan öppna sig om vi vågar försöka öppna dom. Vilken rikedom det kan ge oss i erfarenhet. Det kan också vara så att vi rent av klarar av det utan alla svårigheter vi föreställt oss, eller hur?

Vad går du runt och drömmer om, men vågar inte försöka nå målet? Föreställ dig att du vågar försöka, och sen då? Vad händer då? Jo, ditt egenvärde växer av ditt mod och du kommer att få mer kraft till att vandra vidare framåt. Att försöka ger drivkraft åt själen. Gör en önskelista. Sätt upp den fullt synlig. Försök att beta av den, när tillfälle ges. Önska, planera och genomför. Allt måste inte ske på en gång, men snälla du försök först och bedöm sen hur du klarade det. Döm inte före du försökt, för hur vet du att du inte kan?

Försök och du vinner stort.

Vem säger att du misslyckas?

4.4-14

.

Vi har oftast alldeles för höga krav och förväntningar på oss själva, varför? När vi sen  inte klarar de höga målen, så tycker vi att vi misslyckas. Det är fasansfullt för många, att misslyckas. Det märkliga är att oftast så märker inte vår omgivning av våra misslyckanden. Hur kan det vara? För oss ramlar världen samman och ingen har märkt något. Kan det bero på att de inte ser det som ett misslyckande? Det bästa är att ha rimliga krav, så man har en god chans att lyckas fixa det, eller hur? Varför blir vi sådana hemska slavdrivare på oss själva? Vem dömer hårdast, om inte vi själva? Vem säger att vi är värdelösa, om inte vi själva? Varför är vi så taskiga mot oss själv? Vem räknar alla våra misslyckanden, om inte vi själv?

Jag möter dagligen människor som tycker att de är mindre värda, för att de inte har lyckats med det som andra har lyckats med. Kanske har man inte lyckats i kärleken. Man kan ha hoppat från jobb till jobb och ändå inte hittat rätt. Bytt bostad vart annat år, men ändå inte hittat hem. Inte lyckats få barn. Har ingen bra kontakt med släkten. Orkar inte allt det, som andra ser ut till att orka. Listan kan bli hur lång som helst. Var någonstans på vägen lärde vi oss att alla ska klara samma saker och uppnå samma mål? Var någonstans lär vi oss att vi duger precis som vi är? För det gör vi. Vi duger precis som vi är. Du är du och glöm aldrig det. Ditt sätt är just ditt sätt. varför ska du då försöka göra det som någon annan gör det?

Klappa dig själv på axeln, ge dig massor av beröm och sluta jämföra dig. Hela ditt väsen är unikt. Ändrar du på det, så är det inte du längre. Hur kul blir det då?