Kategoriarkiv: Funderingar om livet & döden

Färgernas betydelse

Lämna ett svar

Höstmörkret lägger sin filt över oss, med både rusk, regn och kyliga vindar. Färgerna på träden är fantastiskt vackra, men snart finns inga löv kvar på grund av alla dessa vindar. Jag älskar färger och nu när många lägger ut höstbilder, så tar jag en bild från i somras. Det ger mig energi och glädje. Jag bläddrar bland alla 1000-tals med bilder som jag tagit och njuter av minnena dom ger. Nu när vi går in i en period då det inte finns så mycket färg, är det viktigt att på något sätt fylla sig med färgernas magi. Färger läker. Färger stärker. Färger ger inspiration. Svart är också en färg, vilket inte alla håller med om. Svart är bra på att neutralisera och dämpa. Precis som grå och beige färg. När vi behöver få en starthjälp i vår energi, så är det andra färger än de som dämpar vi ska umgås med. Det kan räcka med ett par färgglada strumpor eller vantar.

Jag för min del älskar färg på mina kläder och jag kan blanda hej vilt. Det finns inga regler. När vi blir intresserade av en färg och nästan överdriver vårt intresse för den, så är det något med den färgen vi behöver. Grönt lugnar. Därför finns det i många väntrum. Rött stimulerar aptiten. Därför finns det ofta i en restaurangmiljö.Orange stimulerar den kreativa energin. Gult stärker vårt självförtroende. Rosa står för villkorslös kärlek osv.

Njut av färger i höstmörkret och glöm inte  bort att drömma & önska. Det är dags för en ide-period för allt levande så det är inte konstigt alla går runt och gäspar. Följ naturens rytm. Tillåt varv-antalet att gå ner och återhämta dig.

Då kom mail nr 2 till kroppens förvaltare.

Lämna ett svar

Från:Lyssna på min röst <lyssnapaminrost@gmail.com>

torsdag 20 juli 2017 15:28

Till: Förvaltningschefen <forvaltarenavkroppen@gmail.com>

Hej du som ska vara den kloke,

Nu är det jag igen. Den besvärliga cellen, men vad ska jag ta mig till? Ingen annan orkar längre försöka göra sin röst hörd. Många har liksom gett upp och förlikat sig med sin situation.Det råder en uppgiven stämning på många platser i kroppen. Framför allt i levern och i lungorna. Där är cellerna så utmattade av det som händer. En del celler har helt enkelt slutat göra sitt jobb, för vad ska det tjäna till? Frustration över att aldrig få gjort det som behövs göras. Viktiga saker skjuts upp. Rensning och läkning får stå till sidan. Ingenting kan förberedas och fullföljas, utan dessa ständiga avbrott. Att ingen förstår vad som händer. Vad kan det bero på? Vill man inte bibehålla sig frisk, stark och uthållig? Vill man bli sjuk och svag? Är det så människan önskar ha det eller vad är det frågan om? Vill man förkorta sitt redan korta liv på jorden?

Jag ska förtydliga mitt budskap genom att berätta en historia för dig. Du behöver använda dig av din fantasi. Inget annat.

Föreställ dig att du släpar dig till din arbetsplats. Du stämplar in. Tar en kaffe. Pratar lite med dina kolleger. Vaknar sakta till liv och är äntligen redo för dagens arbetsuppgifter. Du har planerat dagens schema på allra bästa sätt. Du kavlar upp ärmarna. Går till din arbetsplats och är redo att börja. Du hinner bara starta och så går brandlarmet. Röken väller in. Alla arbetare ska ut ur byggnaden. Röken ska vädras ut. Du börjar bli smått irriterad. Ni får tillåtelse att gå in igen och fortsätta att arbeta. Efter en liten stund går brandlarmet igen och ny rök väller in. Samma sak igen. Ut med alla och vänta tills röken är utvädrad.

Nu börjar stressen komma. Hur ska jag hinna allt? Måste jag jobba över? Hur ska jag orka? Osv. Detta fortsätter varje dag. Flera gånger per arbetspass. Viktigt arbete skjuts upp och helt plötsligt arbetar du i en väldigt osund miljö, vilket inget skyddsombud skulle godkänna. Du får aldrig gjort det du ska. Du kan inte utföra dina uppgifter på allra bästa sätt, eftersom du inte har de rätta förutsättningarna. Vilket i sin tur bidrar till att de goda resultaten uteblir.

Hängde du med på detta?

Detta händer i kroppen varje gång människan röker. Viktiga saker i kroppen får stå till sidan. Allt stannar upp. Precis allt. Eftersom röken är giftig, går all energi åt att få bort gifterna. Levern stoppar allt den håller på med för att hjälpa till få bort gifterna. Det betyder att allt annat viktigt levern ska ta hand om får vänta. Blodet från tarmarna blir inte renat. Omvandlingen av energi från maten får vänta. Vilket i sin tur gör att alla dessa celler som får arbeta som rökdykare, blir utan energi. Liksom alla andra celler, som har arbetsuppgifter att sköta. Lagring av vitaminer, hinns inte med. Sen kan man enkelt förstå vad allt det här innebär. Lungorna kan inte utföra sitt arbete, eftersom de hela tiden är rökfyllda. Cellerna ser ju inte ett enda dugg mer än rök + att de hela tiden får vänta tills röken är utvädrad. Hur ska de kunna syresätta blodet och rena det från koldioxid?

Vad tänker du göra åt det här problemet? För vi ger snart upp. Dina arbetare är inte glada. De trivs inte på sin arbetsplats. Det var inte det här de var skapta till att göra, från början. De känner sig lurade.

 

Med vänliga hälsningar

En cell i den fabrik som du är förvaltare i, som kallas kroppen.

Naturens under, all grönska.

Lämna ett svar

Min bästa tid är nu. I allt det gröna. I all färgprakt. I allt blomstrande. I ljuset. I solen. Av alla dofter. Nu har jag det bra. Jag förundras varje dag av allt det vackra som omger oss. Det ger läkning till både kropp och själ. Naturen kostar inte ett enda dugg att betrakta och att njuta i. Att hämta kraft i från. Det är en helt gratis kraftkälla. Varför är det då så tomt i våra parker? När det ger sånt välbefinnande. Det är nu det blommar. Inte sen i vinter. Det är nu det doftar, inte sen. Varje ros jag går förbi, doftar jag på. Jag kan helt enkelt inte låta bli.

Njuter du med? Eller ska du göra det sen?

Naturens under

Lämna ett svar

Just nu är naturen väldigt vacker. Alla träd, alla blommor och all den grönska som omger oss. Så lätt det är att springa förbi. Alldeles för enkelt att bli ”hemmablind”. Igår besökte jag Sofiero, i Helsingborg. En magisk blomsterexplosion av Rododendron i alla färger och storlekar. Regnade gjorde det, men vad spelade det för roll? Jag önskar att jag kunde uppfinna en pausknapp, eller i varje fall en ”slow-motion-knapp”, så att jag kunde sitta och titta på allt detta under tills jag kände mig färdig. Varje dag händer det magi i vår natur. Stanna upp. Dra in ett djupt andetag och titta dig omkring. Hitta en oas där du kan fylla upp dina sinnen med det gröna och känn livsenergin fylla upp dina sinnen och din kropp. Minns att det är just nu allt blommar, inte sen. Spring inte förbi!

Funderingar om livet som människa

2 svar

Det är inte alltid enkelt att vara människa. Det innebär en hel del, eller hur? Har du funderat på vad som förväntas av dig? Vilka krav och förväntningar har du på dig själv?

Vi ska fungera till 100% på ett arbete. Vi ska vara friska. Vi ska orka det mesta. Vi ska alltid vara tillgängliga och uppkopplade. Vi ska vara smala, friska, glada, pigga, Vi ska leva i nuet. Vi ska ha ambitioner inför framtiden. Vi ska hinna allt. Vi ska vara kloka. Vi ska vara tålmodiga. Vi ska ta hänsyn till vår omgivning. Vi ska så himla mycket, men det innebär inte att vi lever, eller hur? Vi hamnar i ett robot-ekorrhjul, som bara snurrar snabbare och snabbare. Hur tänker du stoppa ditt hjul? Vad vill du förändra i din tillvaro? Är du lycklig? Vad gör dig lycklig?

Vi ska helt enkelt kunna prestera för att vara ”en hel människa”. Om vi blir sjuka då?

Jag vet i alla fall att det är helt galet, som alla krav och måsten ökar. Människor dör. Människor föds. När lever man egentligen och för vad?

En av frågorna som ställs när vi kommer över på Andra Sidan är: Vad gjorde du för dig själv på jorden? Hur tog du hand om dina relationer? Var du en snäll medmänniska? Förstod du din viktigaste uppgift?

Som sagt var, jag funderar alltid mycket på hur vi ska må bättre som människa. Jag önskar helt enkelt att alla börjar leva nu. Att inte bara leva för ledigheten.Helgen, semestern, pensionen osv.

Funderar på att skapa en bok på min blogg. Lägga ut ett avsnitt i taget. Om Randiland. Om cellerna i vår kropp. En följetong som kommer ut med jämna mellanrum. Om livet som människa.

Vad säger ni?

 

Våren är här och jag vill pausa tiden.

Lämna ett svar

Jag har längtat efter våren. Efter solen. Efter knoppar. Efter blommor.Efter värme.Efter ljuset. Nu när det kommer så vill jag pausa tiden. Jag vill ta till vara på varje sekund av detta mirakel som sker just nu. Livet återvänder i allt som är levande. Vi människor får tillbaka inspirationen. Vi lever upp efter mörkrets dvala. Växtligheten återfår sin frodighet.  Nu vill jag inte missa något. Varje dag tänker jag förundras över att livet har återvänt och eftersom jag inte vill att tiden ska gå så fort, så vill jag pausa den.

Hur gör du för att pausa din hastighet och hastigheten runt dig? Tiden får inte gå snabbare än att vi hinner andas. Nu vill jag andas i lugn och ro. Varje dag, under resten av mitt liv.

Så sluta jaga tiden, för du kan ändå aldrig få mer tid. Du har 24 timmar på ett dygn. Varken mer eller mindre. Hur vill du fördela dom? Vem och vad ska få mest av DIN tid som du har till ditt förfogande?

Vad vill människan egentligen?

Lämna ett svar

 

Om jag vore en Zebra, skulle jag stressa då? Hade jag tuggat lite gräs här och där, eller hade jag hela tiden varit rädd för rovdjuren? Varit på min vakt varje sekund, eller hade jag vågat vända ryggen till och njuta av mitt gräs??

Som människa blir vi vår egen fiende. Vår egen slavdrivare. Hur blev det så här? Varför låter vi makt, tid och pengar styra varje andetag vi tar? När och hur, får våra drömmar och behov plats i vår vardag?

Jag önskar att vi människor började njuta mer av vårt korta liv på jorden och oroa oss mindre för eventuella faror.

Jag önskar att när vi möter varandra, så pratar vi om roligheter istället för tråkigheter. Berömmer varandra istället för att ställa krav på varandra. Samarbetar istället för att konkurrera. Starta varandras drömmar istället för att ta död på drömmarna.

Jag önskar helt enkelt att vi börjar leva nu, istället för att vänta på att livet ska börja. Snart är det slut och då är det kört. För den här gången.